Workshop # 1 – Publiker/målgrupper och konceptidéer för Musikalsk Oplevelsesdesign

Syftet med workshop # 1 var att få en bild av hur de olika kulturinstitutionerna arbetar med program samt vilka publiker de just nu når och vilka de önskar att nå. Utifrån vilka förutsättningar och i vilka utmaningar skiljer de sig åt respektive liknar varandra?

Bilder från workshop 1

Bilder från workshop 1 som hölls på Medea, Malmö högskola.

Ett annat syfte var att synliggöra vilka kompetenser och forskningserfarenheter som Medea och KADK kan bistå med i detta projekt. Målet var att vi efter dagens slut skulle ha arbetat fram två till tre konkreta konceptidéer inriktade på olika publikgrupper. Resultatet av workshopen kommer också att ligga till grund för den innovationsstrategi som vi under hösten ska utarbeta i projektet.

Kompletta anteckningar från workshopen hittar du på Google Docs (kräver inloggning).

2 november på Medea, Malmö högskola

Summerande reflektion av workshopen – Erling Björgvinsson, forskare på Medea, Malmö högskola

Kulturinstitutionerna har många likheter, men de organisatoriska skillnaderna är ganska stora och därmed också förutsättningarna för hur nya upplevelser med stöd av nya medier kan utformas. Vilka delar av organisationen som ges möjlighet att bidra och påverka är avgörande för vad som kommer att kunna genomföras.

Både MSO och DKT har sett minskat publikunderlag – främst bland abonnenter. Copenhagen Phil har sett en viss ökning. Den nuvarande publiken är i stor utsträckning välutbildade höginkomsttagare med hög medelålder. Orkestrarna speglar i liten utsträckning det multikulturella samhälle vi lever i idag. Frågan är hur de kan göra det utan att hamna i välvillig inkludering som upplevs exkluderande genom att utpeka någon som ”den andre” och genom exotifiering?

Det görs en del publikutvecklande format, där det ibland finns viss nivå av deltagande och medskapande. Försök har gjorts att skapa nya format, paketera om föreställningar så väl som att erbjuda nya konsertpaket. Vissa ompaketeringar uppskattas, men tilldrar främst den redan etablerade publiken. Cross-overformat fungerar ofta bra och drar ny publik, men denna publik verkar inte dras till den mer traditionella repertoaren. Detta pekar troligtvis på att man i högre grad behöver arbeta i större utsträckning än tidigare med många nischade publiker. Gamla och beprövade presentationsformat inför och efter föreställningar uppskattas av publiken. Formattänk verkar ha företräde, dvs. det är sällan som institutionerna utgår från vilken publik de inte når och därefter undersöker vad som kan intressera just den publiken. Vidare finns det ganska lite kvalitativa insikter om publikens relation till institutionerna och begränsat med metoder för att mäta mer mjuka värden.

Möjliga publiker att arbeta med är tonåringar och unga vuxna, utlandsfödda svenskar och danskar, musikskoleungdomar, småbarnsföräldrar, äldre kvinnor, vilka är stora kulturkonsumenter, så väl som nischade cross-overpubliker vare det sig är indiemusikfans eller datorspelsentusiaster, men mer arbete behövs göras.

Relationsbyggande aktiviteter krävs för att långsiktigt publikarbete. Nya byggnader och nya format kan locka ny publik, men garanterar inte i sig att en långsiktig relation har skapats. Relationer kräver ständigt underhåll och förlorar sin kraft rätt snabbt om dialog och utbyte avstannar.

Alla institutionerna har arbetat fram olika format för att nå en ny publik. DKT har unga regissörer och skådespelare med förhoppningen att det ska dra en yngre publik vilket pekar på vikten av identifikation och igenkänning. Det samma gäller Indie-classics (Copenhagen Phil) och Joystick (MSO).

Nya upplevelser och relationsbyggande aktiviteter som kom fram under workshoppen var att erbjuda ungdomar att delta i utformningen av en konsert utifrån deras känslomässiga behov, bygga långsiktig relation med musikskolor, utforma nya lägerelds-upplevelser, erbjuda upplevelser som småbarnsföräldrar kan ta del av, kreativt medskapande via nätet som sedan blir del av en konsert samt skapa transparens och läckage i konserthuset – t.ex. på fasaden eller i andra delar av huset, t.ex. foajén eller restaurangen.

Läs också Björgvinssons reflektioner över arbetet i Medea Kulturlabb som även detta presenterades på workshop nr 1.